Välkommen! Logga in Bli medlem

avancerad

Skottår

27/02 16:29
0 votes were received.
All visitors can vote.
Rate this post:



I morgon är det den sista februari, vilket fick mig att minnas ett inlägg som jag postade på bloggen i fjol, då det var skottår:

* * *


Imorgon den 29 februari är det skottdagen (den låg fram till 1996 på den 24 februari). Och så är det från och med år 2000 i hela EU, till och med inom den katolska kyrkan.

Ordet ”skott” betyder ”något som skjutits in.” Under antiken sköt man under ett skottår in en hel extra månad, skottmånaden, men numera nöjer man sig med en enda dag. Ett år är ett skottår om det är jämt delbart med 4, såvida det inte inträffar vid ett sekelskifte. Då måste året vara delbart med 400.

Anledningen att man krånglar till det så här i almanackan är förstås att våra kalendrar bygger på tre olika astronomiska cykler; den första bestäms av jordens rotation, dygnet med 24 timmar; den andra är månens omloppstid runt jorden, månaden som är 29,53 dygn lång; och den tredje cykeln är jordens omloppstid runt solen, året som är 365,24 dygn. Om vi använt 365 dagar hade inom ett sekel till exempel midsommar och julafton förskjutits mer än 24 dagar i kalendern. Men genom att tillföra en skottdag vart fjärde år kan kalendern hållas någorlunda i fas med årstiderna.

Man tror att skottdagen ligger i slutet av februari för att den gamla romerska kalendern började med månaden mars, och att romarna därför placerade den vid sitt nyår. Varför man inte lade den i början, alltså den 1 mars, vet man inte. Kanske var man påverkad av de gamla antika grekiska månkalendrarna, där alla 12 månader var lika långa – 30 dagar – och där man för att uppnå sammanlagt 365 dagar lade till 5 dagar i slutet av året, de så kallade epagomenai (grekiska: de tillagda). Skottdagen var då en extra 6:e dag före de andra vanliga 5 extradagarna. Ganska fiffigt av de gamla grekerna!

Den gregorianska kalendern är idag den mest använda i världen, som påve Gregorius XIII antog den 24 februari 1582, efter en mindre ändring av den julianska kalendern. Den börjar med Kristi födelse, där det första året är Herrens år (Anno Domini).

Den muslimsk-islamiska kalendern börjar den 16 juli 622 då Muhammed flyttade från Mekka till Medina. Den är en månkalender, och ska enligt Koranen (9:36) bestå av tolv månader á 29 eller 30 dagar, vilket ger ett år på bara 354 dagar.

”antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.”

Att införa en extra månad för att anpassa kalendern till ett solår anses som hedniskt enligt Koranen (9:37):

”Genom att lägga till [en månad] ger de mer kraft åt förnekandet av sanningen och därmed växer förnekarnas förvirring – ett år förklarar de detta är tillåtet och ett [annat] år förbjuder de det så att det stämmer överens med antalet av Gud helgade månader. På så sätt förgriper de sig på det som Gud har heligförklarat. De har förmåtts att se det onda de gör i ett fördelaktigt ljus, men Gud vägleder inte dem som förnekar sanningen.”

Eftersom ett muslimskt år är kortare än ett solår så förskjuts månaderna i förhållande till årstiderna. Ursprungligen var skillnaden mellan den muslimska och västerländska gregorianska kalendern 622 år, men är nu bara 579 år.

Den judisk-hebreiska kalendern börjar vid världens tillkomst enligt den mosaiska skapelseberättelsen, vilket för övrigt är den 1 oktober år 3761 f.Kr. Det är en så kallad lunisolarkalender, vilket är ett mellanting mellan den gregorianska solkalendern och den muslimska månkalendern. Den judiska kalendern mäter månader i månkretslopp men år i solkretslopp. Ett judiskt år har tolv månader, där hälften har 29 dagar de övriga 30. Anpassningen till solåråret görs dels genom att lägga in en extra månad under sju av de år som infaller under en period på nitton år, och dels genom att variera två av årets månader mellan 29 och 30 dagar.

Ack ja, vad man kan krångla till det… Annars så sker en del viktiga ting bara ett skottår:
■ Presidentval i Island (1952 -)
■ Presidentval i USA (1788 -)
■ Olympiska sommarspelen (1896 -)
■ Europamästerskapet i fotboll för herrar (1960 -)

Att vara född den 29 februari har sina sidor. De där stackarna har ju bara en äkta födelsedag vart fjärde år. Än värre är det för dem som är födda ett skottår den 24 februari före 1996, för de har numera ingen födelsedag alls. Den italienske tonsättaren Gioacchino Rossini (1792–1868) är förresten född ett skottår.

Alla (kvinnor) vet att det är tillåtet för kvinnor att fria till sin älskling under hela skottåret. Det ska på de brittiska öarna ha funnits en medeltida oskriven lag som sade att den man som avvisade en frierska under ett skottår var tvungen att ge henne en kyss och ett silkeslinne eller ett par handskar.

Förresten så går jag omkring och väntar på ett frieri…

* * *


Visst är det lite kul med skottår (som alltså inte har ett dugg att göra med Skottland, eller ett skott i foten...)
Rubrik Medlem Läst av Postat

  Skottår

Public Service 1359 27/02 16:29

  Ställ fram era kalendrar en dag!

Public Service 218 29/02 10:33

  Google Leap Year Bunnies

Public Service 218 29/02 19:33

  Frieri

Anonym användare 201 29/02 21:30

  Precis så!

Public Service 214 29/02 21:40

  Re: Precis så!

Anonym användare 418 29/02 21:42



Beklagar men endast registrerade användare får skriva inlägg på detta forum.

Klicka här för att logga in

Användare Online

Gäster: 20
Web Analytics